Under åren 1987 till 1996 utgavs Objektivistisk $kriftserie (O$) med 37 nummer. Skriftserien innehöll svenska översättningar av artiklar av Ayn Rand och av andra objektivister. De flesta översättningarna gjordes av Per-Olof Samuelsson (POS). Skriftseriens ägare var Henrik Unné och den ständige chefredaktören var POS.
 
Det är svårt att hitta några kvarvarande nummer av O$ idag, men vid besök hos Kungliga Biblioteket kan man uppge ISSN-numret 0284-2661.

Nr 1	Ayn Rand och objektivismen - En presentation

Innehållet i det första numret av O$ är tvådelat. Fyra sidor innehåller en minimal presentation av Ayn Rands filosofi, författad av henne själv och översatt av POS. Tio sidor innehåller en kort biografi om Rand, författad av POS.
 

Det första numret utgavs våren 1987. Ytterligare upplagor av detta nummer trycktes både 1993 och 1996.

Nr 2	Comprachicos ("Barnköparna")

Det andra numret av O$ innehåller Ayn Rands essä Comprachicos. Översatt av POS. Det är en lång artikel. Hela numret, inklusive notiser, är på 44 sidor.
 

Här skrev POS en liten inledning.

Essän startar med ett ohyggligt och fängslande citat av Victor Hugo.

Nr 3

Rasism

"Rasism är den lägsta, grövsta och primitivaste formen av kollektivism. Dess grundidé är att tillskriva en människas genetiska härkomst moralisk, social eller politisk betydelse - att en människas intellektuella egenskaper och karaktärsdrag produceras och förs vidare av hennes invärtes kroppskemi." Översatt av POS.
 

En knivskarp analys och dissekering av rasismens identitet.

Nr 4	Monumentbyggarna

"Ett vältaligt tecken på vår tids moraliska förfall är den självbelåtna liknöjdhet med vilken de flesta av socialisterna och deras sympatisörer, 'liberalerna', betraktar de illgärningar som begås i socialistiska länder och accepterar skräckvälde som en livsstil - samtidigt som de poserar som förespråkare för 'mänskligt broderskap'."
 
Denna essä av Ayn Rand publicerades första gången 1962. Översatt av POS.
 

"Ingen människa av autentisk välvilja kan blunda för eller ignorera något så fasansfullt i så väldig omfattning."

Nr 5	Objektivismens etik

"Ett yttersta värde är det slutmål eller slutliga ändamål för vilket alla mindre mål är medel - och detta ger den måttstock med vilken alla mindre mål värderas. En organisms liv är dess värdemätare: det som främjar dess liv är det goda, det som hotar dess liv är det onda. [...]
 
Som svar till de filosofer som hävdar att inget samband kan fastställas mellan yttersta ändamål eller värden och verklighetens fakta, låt mig understryka att det faktum att levande väsen existerar och fungerar nödvändiggör existensen av värden och av ett yttersta värde, vilket för varje givet levande väsen är dess eget liv. Således måste man nå fram till värdeomdömens giltighet genom att hänvisa till verkliga fakta. Det faktum att ett levande väsen är bestämmer vad det bör göra. Nog sagt om frågan om sambandet mellan 'vara' och 'böra'."
 
Ayn Rand offentliggjorde texten första gången 1961 i form av ett föredrag. Den publicerades i boken The Virtue of Selfishness 1964. Översatt av Pos.
 

"Den objektivistiska etiken hävdar att människans liv är måttstocken för värde - och att hennes eget liv är varje enskild människas etiska ändamål."

Nr 6	Vad kan man göra?

"Om du är allvarligt intresserad av att kämpa för en bättre värld, börja då med att identifiera problemets natur. Kampen är först och främst intellektuell (filosofisk), inte politisk. Politiken är den sista konsekvensen, det praktiska genomförandet, av de grundläggande (metafysiska, kunskapsteoretiska och etiska) idéer som dominerar en viss nations kultur."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1972. Översatt av POS.
 

"Men tiden är på vår sida - för vi har ett oförstörbart vapen och en oövervinnelig bundsförvant (om vi lär oss använda dem): förnuftet och verkligheten."

Nr 7	Objektivismens filosofi En kort sammanfattning av Leonard Peikoff

"Grundlagsfäderna hade rätt i att rättigheter är politiska, inte ekonomiska, m.a.o. att de utgör sanktioner att handla och behålla produkterna av sitt handlande, inte oförtjänta anspråk på andras handlingar eller produkter. Och de hade rätt i att statens rättmätiga funktion är att skydda individens rättigheter."
 
Texten är ett utdrag ur sista kapitlet i Leonard Peikoffs bok The Ominous Parallells. Översatt av POS.
 

"Det är sant att frihet, rättigheter och kapitalism är själviska. Det är också sant att själviskheten, korrekt definierad, är det goda."

Nr 8	Den anti-industriella revolutionen

Redan 1971 publicerade Ayn Rand denna artikel där hon beskrev miljörörelsens ondska. "Som amerikan [respektive svensk, tillägg här] är du förmodligen mycket välvillig och enormt oskuldsfull när det gäller det ondas natur. Du är oförmögen att tro att vissa människor kan förespråka människans förstörelse för människans förstörelses skull - och när du hör det, tror du att de inte menar det. Men det gör de."
 
Marxister har länge stöttat miljöismen. "Det omedelbara målet är uppenbart: att förstöra kvarlevorna av kapitalism i dagens blandekonomi, och att upprätta en global diktatur. Detta mål behöver man inte sluta sig till - många tal och böcker om ämnet säger uttryckligen att det ekologiska korståget är ett medel för detta mål."
Översatt av POS.
 

"Om bekymmer över fattigdom och mänskligt lidande vore kollektivisternas motiv, skulle de för länge sedan ha blivit förkämpar för kapitalismen; de skulle ha upptäckt att den är det enda politiska system som är i stånd att producera överflöd."

Nr 9	Statens tvångsmonopol

Harry Binswanger publicerade denna artikel år 1981. Den översattes av POS 1989.
 
"För att fastställa ens de allmänna principer som rättskipningens konkreta detaljer vilar på, fordras det en politisk filosofi och en rättsfilosofi (och den metafysik, kunskapsteori och etik som dessa vetenskapsgrenar förutsätter).
 
'Libertarianerna' tar en genväg: de plagierar Ayn Rands princip att ingen får initiera bruket av fysiskt tvång och behandlar den som en mystisk uppenbarelse, en absolut sanning lösryckt från varje sammanhang. De förväntar sig att denna enda princip, berövad sin filosofiska grund, ska ersätta juridik, författningar, lagstiftande församlingar och domstolar. Sedan inbillar de sig att vi andra är förpliktigade att, som en trossats, acceptera varje gängs löfte att dess bruk av tvång kommer att vara 'som vedergällning'."
 

Den verkliga måltavlan för anarkisternas attack är objektiviteten. Objektiviteten fordrar att man bevisar att man handlar inom ramarna för sina rättigheter; de vill inte hållas ansvariga inför någon för någonting - inte ens beträffande sitt bruk av fysiskt tvång."

Nr 10

Vem behöver filosofin?

Texten är ett föredrag som Ayn Rand höll 1974 inför 1200 personer vid West Point. Översatt av POS.
 
"Fråga dig nu: Om du inte är intresserad av abstrakta idéer, varför känner dig du (och alla människor) tvungen att använda dem? Faktum är att abstrakta idéer är begreppsmässiga integrationer som innefattar ett oräkneligt antal konkreta ting och företeelser - och att utan abstrakta idéer skulle du inte kunna handskas med verkliga livets konkreta, enskilda problem.
 
Du skulle vara i samma läge som ett nyfött barn, för vilket varje föremål är ett unikt, aldrig tidigare skådat fenomen. Skillnaden mellan den nyföddes mentala tillstånd och ditt ligger i det antal begreppsmässiga integrationer ditt intellekt har utfört."
 

"...varför ska man studera filosofiska teorier som är uppenbart falska och meningslösa och saknar varje samband med verkliga livet? Mitt svar är: för att skydda dig mot dem - och för att försvara sanning, rättvisa, frihet och allt du betraktar eller någonsin kan komma att betrakta som värdefullt."

Nr 11

Filosofiskt detektivarbete

"En detektiv söker avslöja sanningen om ett brott. En filosofisk detektiv måste söka avgöra om ett abstrakt system är sant eller falskt och därigenom upptäcka om han har att göra med en stor landvinning eller ett intellektuellt brott. En detektiv vet vad han ska söka efter eller vilka ledtrådar han ska betrakta som betydelsefulla. En filosofisk detektiv måste komma ihåg att all mänsklig kunskap har en hierarkisk struktur; han måste lära sig skilja det grundläggande från det härledda, och när han bedömer ett givet filosofiskt system, måste han - först och främst och framför allt - titta på dess grundvalar. Om grunden inte håller, då kommer inget annat att göra det heller."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1974. Översatt av POS.
 

"Filosofins slagord är bekväma medel för rationalisering. De citeras, upprepas och vidmakthålls för att rättfärdiga känslor som människor inte vill kännas vid. 'Ingen kan vara säker på någonting' är en rationalisering för en känsla av avund och hat mot dem som är säkra. 'Det kanske är sant för dig, men det är inte sant för mig' är en rationalisering för ens oförmåga och ofrivillighet att bevisa giltigheten av ens påståenden."

Nr 12

Antifilosofisk vetenskapsteori

Denna artikel av James G. Lennox publicerades 1981. Översatt av POS.
 
"Antag för ett ögonblick att detta vore en rapport om de senaste idéerna inom medicinen. Hur skulle du reagera, om jag berättade för dig att de mest ansedda läkarna förklarar att hälsa är vadhelst någon förmodar att det är?"
 
I artikeln angrips positivismen, eftersom positivister har hävdat att vetenskaperna inte utvecklas rationellt. De tänkare som främst kritiseras är Karl Popper, Paul Feyerabend och Thomas Kuhn. De har belastat vetenskapsteorin med skepticism, subjektivism och relativism.
 
"Den nutida filosofiska attacken mot vetenskapens objektivitet och rationalitet är en direkt följd av att de ledande vetenskapsfilosoferna accepterat medvetandets primat."
 

"En äldre generation vetenskapsfilosofer skulle måhända ryggat tillbaka i fasa inför den ovan skisserade bilden av vetenskapen." (Dessa vetenskapsmän var mer inspirerade av John Stuart Mills analys av de vetenskapliga metoderna.)

Nr 13

Vem är den yttersta auktoriteten inom etiken?

"Det finns vissa frågor som måste ifrågasättas - d.v.s. bemötas vid sin rot - därför att de består i att smuggla in en falsk premiss i en obetänksam lyssnares medvetande. 'Vem har skapat universum?' är en sådan fråga. 'Slår du fortfarande din fru?' är en annan. Och likadant är det med frågan i rubriken."
 
"Moralen har varit mystikernas, m.a.o. subjektivisternas , monopol i århundraden - ett monopol som förstärkts av den moderna filosofins neomystiker."
 
"Antalet anhängare är ovidkommande för frågan om en idé är sann eller falsk. En majoritet är lika felbar som en minoritet eller en enskild människa."
 
"Vem 'bestämmer'? I politiken, i etiken, i konsten, i vetenskapen, i filosofin - i hela den mänskliga kunskapens rike - är det verkligheten som ställer upp villkoren, genom de människors arbete som är i stånd att identifiera dess villkor och översätta dem till objektiva principer."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1965. Översatt av POS.
 

"Objektivitet är både ett metafysiskt och ett kunskapsteoretiskt begrepp. Det handlar om medvetandets förhållande till existensen. Metafysiskt är det insikten om det faktum att verkligheten existerar oberoende av någon iakttagares medvetande. Kunskapsteoretiskt är det insikten om det faktum att en iakttagares (människans) medvetande måste förvärva kunskap om verkligheten med vissa medel (förnuftet) i enlighet med vissa regler (logiken)."

Nr 14

Tre uppsatser om etik

"Frågan 'Fordrar inte livet kompromisser?' ställs oftast av dem som inte kan göra åtskillnad mellan en grundprincip och någon konkret, specifik önskan."
[...] "Integritet består inte i lojalitet mot ens subjektiva nycker, utan i lojalitet mot rationella principer."
[...] "Nästa gång du frestas fråga: 'Fordrar inte livet kompromisser?', översätt då frågan till dess egentliga innebörd: 'Fordrar inte livet att man överger det som är sant och gott för det som är falskt och ont?' Svaret är att det är just detta som livet förbjuder - om man vill uppnå något annat än en räcka kvalfulla år tillbragta i fortskridande självförstörelse."
 
En människa... "ska dömas efter de domar hon fäller. De saker hon fördömer eller prisar existerar i den objektiva verkligheten och står öppna för andras självständiga bedömning. Det är sin egen moraliska karaktär och sina egna normer hon avslöjar, när hon klandrar eller berömmer. Om hon fördömer Amerika och lovprisar Sovjet - eller om hon angriper affärsmän och försvarar ungdomsbrottslingar - eller om hon brännmärker ett stort konstverk och ger beröm åt smörja - är det sin egen själs natur som hon bekänner.
[...] Om människor inte hängav sig åt sådana ynkliga undanflykter som att hävda att någon föraktlig lögnare 'menar väl' - att en snyltande odåga 'inte kan rå för det' - att en ungdomsbrottsling 'behöver kärlek' - att en kriminell 'inte vet bättre' - att en maktlysten politiker drivs av patriotisk omsorg om 'det allmänna bästa' - att kommunister bara är 'agrara reformatorer' - skulle de senaste årtiondenas, eller århundradenas, historia ha gestaltat sig annorlunda."
 
"Ett av de vältaligaste symptomen på den moderna kulturens moraliska bankrutt är en viss moderiktig attityd till moralfrågor, bäst sammanfattad som: 'Det finns inget svart eller vitt, det finns bara grått.'
Detta hävdas med avseende på personer, handlingar, principer för uppförande och moral i allmänhet. 'Svart och vitt' betyder i detta sammanhang 'gott och ont'. (Den omvända ordföljden i slagordet är psykologiskt intressant.)
Vilken aspekt man än vill lägga på denna uppfattning, är den full av motsägelser (främst bland dem är det 'stulna begreppets' felslut). Om det inte fanns något svart eller vitt, kan det inte finnas något grått - eftersom grått bara är en blandning av dem båda."
 
Dessa artiklar av Ayn Rand publicerades första gången 1962 och 1964. Översatt av POS.
 

"Innan man kan identifiera något som 'grått', måste man veta vad som är svart och vad som är vitt."

Nr 15

Målet för mitt författarskap

"Mitt författarskaps motiv och syfte är att framställa en idealmänniska. Att skildra ett moraliskt ideal, som mitt yttersta litterära mål, som ett självändamål - för vilket alla didaktiska, filosofiska eller intellektuella värden som en roman innehåller endast är medel."
 
"Min främsta bedömelsegrund för varje berättelse är: skulle jag vilja möta dessa gestalter och betrakta dessa händelser i verkliga livet?"
 
Detta föredrag av Ayn Rand avhölls i oktober 1963. Översatt av POS.
 

"Det som inte är värt att begrunda i livet, är inte värt att återskapa i konsten."

Nr 16

Kausalitet versus plikt

"Ett av de mest destruktiva antibegreppen i moralfilosofins historia är termen 'plikt'.
Ett antibegrepp är en artificiell, onödig och rationellt obrukbar term, avsedd att ersätta och utplåna något legitimt begrepp. Termen 'plikt' utplånar mer än enstaka begrepp; den är en metafysisk och psykologisk mördare: den förnekar alla kärnpunkterna i en rationell livssyn och gör dem otillämpliga på människans handlingar.
Det legitima begrepp som till sin innebörd ligger ordet 'plikt' närmast är 'åtagande'. De båda orden används ofta som om de vore utbytbara, men det finns en djupgående skillnad mellan dem som folk känner på sig men sällan identifierar."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1970. Översatt av POS.
 

"Anhängaren av orsakssamband* möter livet utan några oförklarliga bojor, ovalda bördor, omöjliga krav eller övernaturliga hot."
 
* (I artikelns kontext avser detta främst en person som tar det moraliska ansvaret för alla konsekvenser av de egna handlingarna.)

Nr 17

Inledning till Själviskhetens dygd

"Objektivismens etik hävdar att den handlande alltid måste vara sin egen handlings förmånstagare, och att människan måste handla i sitt eget rationella egenintresse. Men hennes rätt att göra detta härrör från hennes natur som människa och från de moraliska värdenas funktion i människans liv - och är därför endast tillämplig i samband med en rationell, objektivt demonstrerad och grundad kodex av moralprinciper, som definierar och bestämmer hennes faktiska egenintresse. Den utgör inte något fribrev att 'göra som man behagar', och den är inte tillämplig på altruisternas bild av ett 'själviskt' odjur, eller på någon människa som motiveras av irrationella sinnesstämningar, känslor, drifter, önskningar eller nycker."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1964. Översatt av POS.
 

"Angreppet på 'själviskheten' är ett angrepp på människans självaktning; att ge upp det ena är att ge upp det andra."

Nr 18

Dikotomin mellan analytiskt och syntetiskt

Denna uppsats handlar om en falsk dikotomi som sedan slutet av 1700-talet har blivit vanligt förekommande inom filosofin. Den handlar om att dela upp sanningen i logisk sanning och faktisk (erfarhetsmässigt verifierad) sanning. Resultat blir att "logiken" inte handlar om verklighetens fakta och att verklighetens fakta inte kan bli föremål för logisk analys. Detta feltänkande orsakar många onödiga problem inom vetenskaperna.
De följande citaten är hämtade ur uppsatsens sista del.
 
"Varje teori som ställer upp en motsättning mellan det logiska och det empiriska utgör ett misslyckande att fatta logikens natur och dess roll i den mänskliga kunskapen. Människans kunskap förvärvas inte genom logik bortsett från erfarenhet, eller genom erfarenhet bortsett från logik, utan genom tillämpning av logiken på erfarenheten. Alla sanningar är produkter av en logisk identifikation av erfarenhetens fakta."
 
"Den metafysiska grunden till denna dikotomi är premissen att en kränkning av naturlagarna inte skulle innebära en motsägelse. Men som vi sett är naturlagarna inneboende i existerande entiteters identiteter. En kränkning av naturlagarna skulle kräva att en entitet handlar i strid mot sin identitet; den skulle m.a.o. kräva att en motsägelse existerar. Att föreställa sig en sådan kränkning är att godta den 'mirakulösa' synen på universum, vilken vi redan diskuterat.
Den kunskapsteoretiska grunden till denna dikotomi är uppfattningen att ett begrepp bara består av sin definition. Enligt dikotomin är det logiskt otillåtligt att motsäga ett begrepps definition; vad man på detta sätt hävdar är 'logiskt' omöjligt. Men att motsäga något av de icke-definierade kännetecknen hos ett begrepps referenter betraktas som logiskt tillåtligt; vad man hävdar är i ett sådant fall blott och bart 'empiriskt' omöjligt."
 
"Den filosof som bär det största ansvaret för dessa omkastningar är Kant. Kants system sekulariserade de föregående århundradenas mysticism och gav den därmed förlängt liv i den moderna världen. I den religiösa traditionen ansågs 'nödvändiga' sanningar vanligen vara konsekvenser av Guds sätt att tänka. Kant ersatte Gud med 'det mänskliga intellektets medfödda struktur' som de 'nödvändiga' sanningarnas upphov och skapare (och gjorde dem därmed oberoende av verklighetens fakta)."
 
Leonard Peikoffs uppsats publicerades första gången 1967. Översatt av POS.
 

"För att återupprätta filosofin är det nödvändigt att ifrågasätta och förkasta de grundpremisser som bär ansvaret för dagens sammanbrott."

Nr 19

Skrämselsargumentet

"Det finns en viss typ av argument som i själva verket inte är något argument utan ett sätt att avvärja debatt och tvinga en motståndare att samtycka med ens uppfattningar utan diskussion. Det är en metod att kringgå logiken med hjälp av psykologiska påtryckningar. Eftersom det grasserar alldeles särskilt i dagens kultur, och kommer att göra det än mer under de närmaste månaderna [detta skrevs ett presidentvalsår, ö.a.], gör man klokt i att lära sig identifiera det och vara på sin vakt mot det.
Denna metod har en viss likhet med felslutet ad hominem* och kommer från samma psykologiska rot, men skiljer sig till sin betydelsekärna. Felslutet ad hominem består i att försöka vederlägga ett argument genom att nedsätta dess förespråkares karaktär. Exempel: 'Kandidat X är omoralisk, därför är hans argument falskt.'
Men den psykologiska påtryckningsmetoden består i att hota att nedsätta en motståndares karaktär med hjälp av hans argument och på så sätt avfärda argumentet utan debatt. Exempel: 'Endast de omoraliska kan undgå att se att kandidat X' argument är falskt.' "
 
"När man ger skäl för sitt domslut, tar man ansvar för det och blottställer sig för objektiv bedömning; om ens skäl är felaktiga eller falska, får man finna sig i konsekvenserna. Men att fördöma utan att ge skäl är en ansvarslös handling, en form av moralisk 'smitning från olycksplatsen', och detta är skrämselsargumentets kärna."
 
* (Personangrepp.)
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1964. Översatt av POS.
 

"Det ryktbaraste exemplet på det rätta svaret på skrämselsargumentet gavs i amerikansk historia av den man som avvisade fiendens moraliska måttstockar och med full visshet om sin egen rättrådighet sade:
'Om detta är förräderi, gör det mesta möjliga av det.' "

Nr 20

Det metafysiska och det människotillverkade

"Att fatta axiomet att existensen existerar betyder att fatta det faktum att naturen, d.v.s. universum som helhet, inte kan skapas eller förintas, att det inte kan uppstå eller upphöra. Vare sig dess grunbeståndsdelar är atomer eller elementarpartiklar eller några ännu oupptäckta energiformer, styrs det inte av något medvetande eller av någon vilja eller av slumpen, utan av identitetslagen. Alla oräkneliga former, rörelser, sammanslagningar och upplösningar av beståndsdelar i universum - från ett svävande dammkorn till bildandet av en galax till livets uppkomst - orsakas och bestäms av de däri ingående beståndsdelarnas identiteter. Naturen är det metafysiskt givna - m.a.o.: naturens natur är inte underkastad någon vilja."
 
Denna uppsats av Ayn Rand publicerades första gången 1973. Översatt av POS.
 

"Varje naturfenomen, d.v.s. varje händelse som inträffar utan mänsklig medverkan, är det metafysiskt givna och kunde inte ha inträffat på något annat sätt eller undgått att inträffa; varje fenomen som inbegriper mänskligt handlande är det människotillverkade och kunde ha varit annorlunda."

Nr 21

Global balkanisering

Det var den 10 april 1977 som Ayn Rand höll detta föredrag vid USAs militärakademi, Ford Hall Forum. Åhörarna fick ta del av en djup analys: "Filosofiskt är tribalism en produkt av irrationalism och kollektivism. Den är en logisk konsekvens av den moderna filosofin."
I föredraget pekar hon på hur rasism ofta döljs bakom uttrycket etnicitet. Och hon är inte nådig mot sådant som "folksånger, folkdanser, speciella matlagningsformer, folkdräkter och folkfester." Både konservativa och socialister må hata Ayn Rand för detta, men vi som uppskattar individualismen kan hjärtligt älska den här sköna spydigheten:
"All folkkonst är väsentligen likadan och olidligt tråkig: har man sett en samling människor hoppa upp och ner och klappa i händerna, har man sett dem alla."
 
Ayn Rand dog 1982, så hon fick inte bevittna Sovjetunionens fall. Men hon hade inte blivit förvånad eftersom hon ofta påpekade att Sovjet var en uppblåst makt som saknade en riktig inre styrka. Sovjets usla produktivitet kunde aldrig matcha styrkan i ett fritt samhälle.
Ayn Rand poängterade också ofta att framtiden är oviss; den är inte skriven; inte förutbestämd. Vi kan se scenarier och möjligheter, men aldrig förutspå framtiden. Det kommer alltid att finnas överraskningar. Likväl kan vi i efterhand konstatera att hon i detta lysande föredrag faktiskt ""förutsåg"" 90-talets balkankrig, eller mer korrekt; att hon insåg dess potentiella möjlighet:
"Samma intellektuella var rörande stolta, när de efter Första världskriget lyckades limma ihop de flesta av Balkans stammar till två större länder: Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Men stammarna försvann aldrig: de har hela tiden dykt upp i smärre explosioner, och en större är när som helst möjlig."
 
Föredraget översattes av POS.
 

"Finns det något sätt att undvika den globala tribalismens återfödelse och ankomsten av en ny mörk tidsålder? Ja, det gör det, men endast ett sätt - genom återfödelsen av den antagonist som demonstrerat sin förmåga att förvisa etniciteten till en fredlig avskrädeshög: kapitalismen."

Nr 22

Psykologiserandets psykologi

"Idag använder många människor psykologi som en ny form av mysticism: som ett surrogat för förnuft, kunskap och objektivitet, som en flykt från ansvaret för moraliskt omdöme, både i rollen som domare och som dömd.
Mysticism fordrar föreställningen om det ovetbara, som uppenbaras för somliga och undanhålls från andra; detta delar in människorna i dem som känner skuld och dem som utnyttjar deras skuldkänslor. De båda grupperna är utbytbara alltefter omständigheterna. När en mystiker döms, ropar han: 'Jag rådde inte för det!' När han dömer andra, förklarar han: 'Du kan inte veta, men det kan jag.' Den moderna psykologin erbjuder honom båda möjligheterna."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1971. Översatt av POS.
 

"Själen är ett bearbetande organ; det är magen också. Om en mage misslyckas i sin funktion, stöter den upp; dess obearbetade material är spyor.
Och det är också det obearbetade material som en själ ger ifrån sig."

Nr 23

Kollektiviserad etik

"Bara enskilda människor har rätt att avgöra när och om de önskar hjälpa andra; samhället - som organiserat politiskt system - har inga rättigheter alls härvidlag.
Vad beträffar frågan när och under vilka förhållanden det är moraliskt riktigt för en individ att hjälpa andra hänvisar jag till Galts tal i Och Världen skälvde. Vad som angår oss här är den kollektivistiska premissen att betrakta frågan som politisk, som ett problem eller en plikt för 'samhället i dess helhet'.
Eftersom naturen inte garanterar automatisk trygghet, framgång och överlevnad för någon mänsklig varelse, är det bara den altruist-kollektivistiska kodexens diktatoriska förmätenhet och moraliska kannibalism som tillåter en människa att anta (eller lättjefullt dagdrömma om) att hon på något sätt kan garantera sådan trygghet för några människor på andras bekostnad.
Om en människa spekulerar om vad 'samhället' borde göra för de fattiga, accepterar hon därmed den kollektivistiska premissen att människors liv tillhör samhället, och att hon, i egenskap av samhällsmedlem, har rätt att förfoga över dem, bestämma deras mål eller planera 'fördelningen' av deras ansträngningar."
 
"Framåtskridande kan endast komma ur människors överflöd, vilket innebär: från deras arbete som har förmåga att producera mer än deras personliga konsumtion kräver, de som intellektuellt och finansiellt är i stånd att ge sig ut på jakt efter det nya. Kapitalismen är det enda system där sådana människor är fria att fungera, och där framåtskridandet inte åtföljs av att andra tvingas avstå, utan av att den allmänna nivån på välståndet, konsumtionen och livsnjutningen ständigt höjs.
Det är bara för den frusna overkligheten inne i en kollektiviserad hjärna som människoliv är utbytbara - och bara en sådan hjärna kan betrakta offrandet av generationer av levande människor, för de påstådda fördelar som offentlig vetenskap eller offentlig industri eller offentliga konserter kommer att ge de ofödda, som 'moraliskt' eller 'önskvärt'."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1963. Översatt av Ulf Elfvin och POS.
 

"Nästa gång du möter en av dessa av 'samhällsanda' uppfyllda drömmare, som hätskt talar om för dig att 'vissa ytterst önskvärda mål inte kan uppnås utan allas medverkan', tala då om för honom att om han inte kan få allas frivilliga medverkan, är det baske mig lika bra att hans mål förblir ouppnådda - och att människors liv inte är hans att förfoga över."

Nr 24

Den giftiga miljörörelsen

Denna uppsats av nationalekonomen George Reisman publicerades första gången 1990. Översatt av POS.
 
"Detta är en filosofisk grundpremiss som rörelsens huvuddel delar med dess påstådda ytterlighetsflygel, och som logiskt implicerar hat mot människan och allt hon åstadkommer. Nämligen premissen att naturen besitter ett egenvärde - d.v.s. att naturen är värdefull i och för sig själv, oavsett om den bidrar till mänskligt liv och välbefinnande.
Denna människofientliga premiss, att naturen har ett egenvärde, går i Västerlandet så långt tillbaka som till den heliga Franciscus av Assisi, som trodde på alla levande varelsers likaberättigande: människor, boskap, fåglar, fiskar och reptiler. [...]
Premissen att naturen har ett egenvärde utsträcker sig till ett påstått egenvärde hos skogar, floder, berg och dalar - till allt och vad som helst som inte är människa. [...]
 
Idén om naturens egenvärde implicerar obönhörligen en önskan att förstöra människan som systematisk förstörare av det goda och därmed systematisk förövare av det onda. Precis som människan uppfattar vargar, prärievargar och skallerormar som onda, därför att de regelbundet förstör den nötboskap och de får hon värdesätter som källor till mat och kläder, så betraktar miljövännerna, enligt premissen om naturens egenvärde, människan som ond, eftersom människan, i sin strävan efter välbefinnande, systematiskt förstör det naturliv, de djungler, de klippformationer som miljövännerna menar besitter ett egenvärde.
Sett ur detta perspektiv - att naturen har ett påstått egenvärde - står i själva verket människans påstådda destruktivitet och ondska i direkt proportion till hennes lojalitet mot sitt eget väsen och sin egen natur. Människan är den förnuftiga varelsen. Det är hennes tillämpning av sitt förnuft i form av vetenskap, teknik och en industriell civilisation som gör det möjligt för henne att påverka naturen i den enorma skala som hon nu gör. Alltså är det för sitt innehav av förnuft och för sitt bruk av detta förnuft - manifesterade i hennes teknik och industri - som hon hatas."
 

"Egenvärdesläran är själv endast en rationalisering för ett redan existerande hat mot människan. [...] Läran om egenvärde är ingenting annat än läran att mänskliga värden ska förnekas. Den är ren nihilism."

Nr 25

Om levande död

"Läran att människans sexuella förmåga hör till en lägre eller djurisk del av hennes natur har haft en lång historia inom katolska kyrkan. Den är en nödvändig konsekvens av läran att människan inte är en integrerad entitet utan en varelse söndersliten av två motsatta, fientliga, oförenliga beståndsdelar: hennes kropp, som är av denna jord, och hennes själ, som är av ett annat, övernaturligt rike. Enligt denna lära är människans sexuella förmåga - oavsett hur den utövas eller motiveras, inte bara dess missbruk, inte bara mindre nogräknad tillfredsställelse eller promiskuitet, utan förmågan som sådan - syndfull eller lastbar.
I århundraden gick kyrkans förhärskande lära ut på att sexualiteten är ond, att endast behovet att undvika människosläktets utslocknande medger sexualiteten ställningen som ett nödvändigt ont, och att därför endast fortplantningen kan urskulda eller ursäkta den. I modern tid har många katolska skribenter förnekat att detta är kyrkans syn. Men vad är dess syn? De svarade inte."
 
"Att klassificera den unika känslan av romantisk kärlek som en form av vänskap är att utplåna den: de båda emotionella kategorierna är ömsesidigt uteslutande. Känslan av vänskap är asexuell; man kan uppleva den mot en medlem av sitt eget kön."
 
Detta föredrag av Ayn Rand avhölls vid The Ford Hall Forum 1968. Översatt av POS.
 

"Abort är en moralisk rättighet - och bestämmanderätten tillkommer här helt och hållet den kvinna det gäller; moraliskt ska inget annat än hennes önskemål beaktas."

Nr 26

Du kanske har fel

Denna artikel av Leonard Peikoff publicerades första gången 1981. Översatt av Ulf Elfvin och POS.
 
"Det är inte ens ansvar att bevisa något negativt, d.v.s.: att motbevisa någons ogrundade påstående att något är (eller kan vara) fallet; det är hans ansvar att bevisa att hans påstående är berättigat, om han kan.
Skeptikern kan inte det. När han berövas de cartesianska förutsättningarna, har han inte mycket kvar - vilket följande dialog belyser. (Herr A har just argumenterat för en viss ståndpunkt.)
B: 'Du kan inte vara säker på din slutsats, eftersom människan är felbar.'
A: 'Ja, människan är felbar, men här är mina specifika belägg och bevis - min validering. I det här fallet kan jag veta och vet sanningen.'
B: 'Men din validering kanske själv är felaktig. Hur vet du att du inte begick något misstag när du tillämpade din valideringsmetod?'
A: 'Ser du något tecken på det? Kan du påvisa någon brist i mitt resonemang, eller något faktum som jag förbisett, eller någon felaktigt definierad term, eller åtminstone en antydan av ett motargument av något slag?'
B: 'Nej, det kan jag inte. Jag kan inte bevisa att du har begått något fel. Men hur kan du veta att du inte har gjort det?'
A: 'Tänkerdu på något särskilt fel?'
B: 'Nej, jag kan inte specificera felet, jag vet inte vad det är - men kanske finns det där. Jag vill att du bevisar att du inte har begått något ospecifierbart, oupptäckbart fel. Jag kan inte se någon skillnad på ditt resonemang och ett fullständigt giltigt resonemang, men ändå är jag inte säker. Bevisa att detta omärkbara fel inte existerar.'
Här - bara en aning mer ohöljt än i verkliga livet - är det fullfjädrade kravet att bevisa något negativt. Skeptikern kan inte påvisa några specifika fel; om han gjorde det, skulle han överge skepticismen; han skulle träda in på kognitionens område i ett särskilt fall och medge att han kan skilja det sanna från det felaktiga."
 

"Det åligger inte någon - inte heller är det möjligt - att bevisa att han inte har fel, när man inte givit några belägg för felaktigheter.
'Hur vet du att du inte har misstagit dig?' Om man ställer den frågan, som utger sig för att vara motiverad av sanningslidelse, i ett tomrum, är den raka motsatsen. Den förintar sanningen."

Nr 27

Nödens etik

"Den rätta metoden att bedöma när eller om man bör hjälpa en annan person är genom att hänvisa till ens eget rationella egenintresse och ens egen värdehierarki: den tid, de pengar eller den ansträngning man ger eller den risk man tar ska stå i proportion till personens värde i relation till ens egen lycka.
För att illustrera detta med altruisternas favoritexempel: frågan om att rädda en drunknande. Om den person som ska räddas är en främling, är det moraliskt riktigt att rädda honom endast när faran för ens eget liv är minimal; när faran är stor skulle det vara omoraliskt att försöka sig på det: endast bristande självaktning skulle kunna göra det möjligt för en att inte sätta högre värde på sitt eget liv än på en främlings, vilken som helst. (Och omvänt, om man själv håller på att drunkna, kan man inte förvänta sig att en främling ska riskera sitt liv för ens skull, om man bara kommer ihåg att ens liv inte kan vara lika värdefullt för honom som hans eget.)
Om den person som ska räddas inte är en främling, då är den risk man bör vara villig att ta större i proportion till hur stort denna persons värde är för en själv. Om det är den man eller kvinna man älskar, då kan man vara villig att ge sitt eget liv för att rädda honom eller henne - av det själviska skälet att livet utan den älskade personen skulle bli outhärdligt."
 
Denna uppsats av Ayn Rand publicerades första gången 1963. Översatt av POS.
 

"Varje handling som en människa utför för att gagna dem hon älskar är inte någon uppoffring, om det i hennes värdehierarki, i det totala sammanhanget av de val som står öppna för henne, leder till det som är av största personliga (och rationella) betydelse för henne."

Nr 28

Tre uppsatser ur Det romantiska manifestet

"Metafysiken - den vetenskap som behandlar verklighetens grundläggande natur - inbegriper människans vildaste abstraktioner. Den inbegriper varje konkret hon någonsin varseblivit, den inbegriper en så väldig kunskapssumma och en så lång begreppskedja att ingen människa kan hålla allt detta i sitt omedelbara klara medvetandes fokus. Ändå behöver hon denna summa och denna medvetenhet till sin vägledning - hon behöver makten att samla den i full, medveten fokus.
 
Konsten ger henne denna makt.
Konst är ett selektivt återskapande av verkligheten i enlighet med en konstnärs metafysiska värdeomdömen.
 
Genom ett selektivt återskapande isolerar och integrerar konsten de aspekter av verkligheten som representerar människans grundsyn på sig själv och tillvaron. Av ett oräkneligt antal konkreter - enstaka, organiserade och (till synes) motsägelsefulla attribut, handlingar och entiteter - isolerar en konstnär de saker han betraktar som metafysiskt väsentliga och integrerar dem till en enda ny konkret som representerar en förkroppsligad abstraktion.
Betrakta till exempel två statyer av människan: den ena som en grekisk gud, den andra som ett vanskapt medeltida monster. Båda är metafysiska bedömningar av människan; båda är projektioner av konstnärens syn på människonaturen; båda är konkretiserade representationer av respektive kulturs filosofi.
Konsten är en konkretisering av metafysiken. Konsten för människans begrepp till hennes medvetandes varseblivningsnivå och gör det möjligt för henne att fatta dem direkt, som om de vore varseblivningar.
Detta är konstens psyko-epistemologiska funktion och skälet till att konsten är så viktig i människans liv [...]"
 
"Konst är ett selektivt återskapande av verkligheten i enlighet med en konstnärs metafysiska värdeomdömen. Det är den som integrerar och konkretiserar människans metafysiska abstraktioner. Den är hennes livskänslas röst. Som sådan är konsten utsatt för samma aura av mystik, samma faror, samma tragedier - och ibland salighet - som romantisk kärlek."
 
"Eftersom människan lever genom att omskapa sin fysiska omgivning så att den tjänar hennes syfte, eftersom hon först måste definiera och sedan skapa sina värden - behöver en rationell människa en konkretiserad projektion av dessa värden, något till vars avbild hon kan omskapa världen och sig själv. Detta är vad konsten ger henne: den ger henne upplevelsen av att se sina fjärran mål som en fullständig, omedelbar, konkret verklighet."
 
"Konsten är människans metafysiska spegel; vad en rationell människa helst vill se i denna spegel är en salut; vad en irrationell människa helst vill se är ett rättfärdigande - om så bara ett rättfärdigande av hennes lastbarhet, som en dödsryckning av hennes svikna självaktning.
Mellan dessa båda ytterligheter ligger ett väldigt kontinuum av människor med blandpremisser - vilkas livskänsla innehåller olösta, ömtåligt balanserade eller öppet motsägelsefulla beståndsdelar av förnuft och oförnuft som speglar dessa blandningar. Eftersom konsten är en produkt av filosofin (och mänsklighetens filosofi är en tragisk blandning), faller merparten av världens konst, några av dess största exempel inbegripna, inom denna kategori."
 
"Två klart skilda men sinsemellan relaterade beståndsdelar i ett konstverk utgör de avgörande medlen att projicera dess livskänsla: ämnet och stilen - vad en konstnär väljer att framställa, och hur han framställer det.
Ett konstverks ämne uttrycker en syn på människans tillvaro, medan dess stil uttrycker en syn på människans medvetande. Ämnet avslöjar en konstnärs metafysik, stilen avslöjar hans psyko-epistemologi."
 
Dessa tre uppsatser av Ayn Rand publicerades första gången under åren 1965 och 1966. Översatt av POS.
 

"När man lär sig översätta ett konstverks innebörd i objektiva termer, upptäcker man att ingenting har sådan kraft som konsten när det gäller att blottlägga kärnan i en människas karaktär. En konstnär avslöjar sin nakna själ i sitt verk - och det, benägne läsare, göra också du i ditt gensvar på det."

Nr 29

Människors intresse”konflikter”

"Somliga som studerar objektivismen finner det svårt att fatta den objektivistiska principen att 'det inte råder några intressekonflikter mellan rationella människor'."
 
Ayn Rand publicerade denna uppsats första gången 1962. Översatt av POS.
 
Flera citat ur denna viktiga uppsats har återgetts i artikeln Politiska ideologier är viktigare än "intressen" här i debattsidan.NU.
 

"En rationell människa ser sina intressen i termer av en livstid och väljer sina mål i enlighet därmed."

Nr 30

Inledning till objektivismens kunskapsteori

"Byggklossen i människans kunskap är begreppet om en 'existent' - om någonting som existerar, det må vara ett ting, ett attribut eller en handling. Eftersom det är ett begrepp, kan människan inte förstå det explicit förrän hon nått begreppsstadiet. Men det är implicit i varje varseblivning (att varsebli ett ting är att varsebli att det existerar) och människans förstår det implicit på varseblivningsnivån - m.a.o. uppfattar hon beståndsdelarna av begreppet 'existent', de data som senare skall integreras av det begreppet. Det är denna implicita kunskap som tillåter hennes medvetande att utvecklas vidare.
[...]
(Det implicita) begreppet 'existent' genomgår tre utvecklingsstadier i människans medvetande. Det första stadiet är ett barns medvetande om föremål, om ting - vilket utgör (det implicita) begreppet 'entitet'. Det andra och närbesläktade stadiet är medvetandet om specifika, enskilda ting som det kan känna igen och urskilja från resten av sitt perceptionsfält - vilket utgör (det implicita) begreppet 'identitet'. Det tredje stadiet består av att uppfatta relationer mellan dessa entiteter genom att uppfatta likheterna och skillnaderna mellan deras identiteter. Detta kräver omvandlingen av (det implicita) begreppet 'entitet' till (det implicita) begreppet 'enhet'." [...]
 
"Ett begrepp är en mental integration av två eller fler enheter som isoleras enligt ett eller flera specifika kännetecken och förenas av en specifik definition. De enheter det rör sig om kan vara vilken som helst aspekt av verkligheten: entiteter, attribut, handlingar, egenskaper, relationer, o.s.v.; de kan vara perceptuella konkreter eller andra, tidigare bildade begrepp. Den isoleringshandling det rör sig om är en abstraktionsprocess: m.a.o. ett selektivt mentalt fokus som plockar ur eller separerar en viss aspekt av verkligheten från alla andra (t.ex. isolerar ett visst attribut från de entiteter som besitter det, eller en viss handling från de entiteter som utför den, o.s.v.). Den förening det rör sig om är inte bara en summa, utan en integrering, d.v.s., en sammansmältning av enheterna till en enda, ny mental entitet som därefter används som en enda tankeenhet (men som kan brytas isär i sina beståndsdelar närhelst det behövs)." [...]
 
"Ett begrepp är en mental integration av två eller fler enheter som besitter samma särskiljande kännetecken (ett eller fler), med deras enskilda mått utelämnade." [...]
 
"Bord differentieras t.ex. först från stolar, sängar och andra föremål med hjälp av kännetecknet form, som är ett attribut som alla de föremål det rör sig om besitter. Sedan sätts deras specifika sorts form som bords särskiljande kännetecken - m.a.o. specificeras en viss kategori av geometriska formmått. Inom denna kategori utelämnas sedan de specifika måtten på enskilda bordsformer." [...]
 
"Begreppsbildningens grundläggande princip (som säger att de utelämnade måtten måste existera i någon kvantitet, men kan existera i vilken som helst kvantitet) är motsvarigheten till algebrans grundläggande princip, som säger att algebraiska symboler måste ges något numeriskt värde, men kan ges vilket som helst värde."
 
Dessa texter av Ayn Rand publicerades 1966 och blev 1979 de första kapitlarna i hennes bok Introduction to Objectivist Epistemology. Översatt av Claes-Fredrik Mannby med viss översyn av POS.
 

"Medvetande, såsom tillstånd, är inte ett passivt tillstånd, utan en aktiv process som består av två huvuddrag: differentiering och integrering."

Nr 31

Apollon och Dionysos

"Den 16 juli 1969 sammanstrålade en miljon människor från alla delar av landet på Cape Kennedy, Florida, för att bevittna uppskjutningen av Apollo 11, som förde astronauter till månen.
Den 15 augusti sammanstrålade 300 000 människor från alla delar av landet vid Bethel, New York, nära staden Woodstock, för att bevittna en rockfestival.
Dessa båda händelser var nyheter, inte filosofisk teori. De var fakta ur vår verkliga tillvaro, sådana fakta som - både enligt moderna filosofer och praktiska affärsmän - filosofin inte har något att göra med.
Men om man lägger sig vinn om att förstå innebörden av dessa båda händelser - om att fatta deras rötter och deras konsekvenser - då kommer man att förstå filosofins makt och lära sig känna igen de specifika former i vilka filosofiska abstraktioner framträder i vår verkliga tillvaro.
Den fråga det i det här fallet handlar om är den påstådda dikotomin mellan förnuft och känsla."
 
"I min artikel 'Apollo 11' (The Objectivist, september 1969) diskuterade jag månlandningens innebörd och dess storhet. Jag citerar: 'Ingen kunde tvivla på att vi hade sett en bedrift av människan i egenskap av förnuftsväsen - en bedrift grundad på förnuft, logik, matematik, på total hängivenhet för verklighetens absolutism... Den mest inbitne evaderare i världen kunde inte undfly det faktum att... inga känslor, önskningar, drifter, instinkter eller lyckosamma 'betingningar'... kunde ha åstadkommit detta ojämförliga stordåd - att vi bevittnade en förkroppsligad konkretisering av en enda mänsklig själsförmögenhet: hennes rationalitet.'
Detta var innebörden i och motivet bakom det överväldigande gensvaret på Apollo 11 över hela världen, vare sig de jublande massorna var medvetna om det eller ej - och de flesta av dem var det inte. Det var ett gensvar från människor som hungrade efter att få se en bragd, efter en vision av människan som hjälte.
Det var detta motiv som drog en miljon människor till Cape Kennedy för att bevittna avskjutningen. Dessa människor var inte någon skenande hjord eller manipulerad mobb; de vandaliserade inte Floridas samhällen, de skövlade inte landskapet, de kastade sig inte på huliganers vis i stoftet inför sina egna offer för att tigga dem om nåd; de skapade inga offer. [...]"
 
"Drogmissbruk är ett försök att utplåna sitt medvetande, en strävan efter frivilligt framkallat vansinne. Därmed är det också en så obscen form av ondska att varje tvivel om utövarnas moraliska karaktär i sig självt är en obscenitet.
Sådan är naturen av konflikten mellan Apollon och Dionysos."
 
Denna uppsatts av Ayn Rand publicerades första gången 1969 och 1970. Översatt av POS.
 

"Ni har alla hört den gamla klyscha som går ut på att människan har ögonen på stjärnorna och fötterna i dyn. Den ges vanligen den innebörden att människans förnuft och hennes kroppsliga sinnen är det element som drar henne ner i dyn, medan hennes mystiska, översinnliga känslor är det element som lyfter henne mot stjärnorna.
Detta är en ohyggligt bakvänd idé, den värsta av många under mänsklighetens historia. Men den gångna sommaren gav er verkligen en bokstavlig dramatisering av sanningen: det är människans irrationella känslor som drar ner henne i dyn; det är människans förnuft som lyfter henne mot stjärnorna."

Nr 32

Statens finansiering i ett fritt samhälle

"-Vilken skulle vara den rätta metoden att finansiera staten i ett fullständigt fritt samhälle?
Denna fråga ställs vanligen i samband med den objektivistiska principen att staten i ett fritt samhälle inte får initiera bruket av fysiskt tvång och endast får använda tvång som vedergällning mot dem som initierat dess bruk. Eftersom skattepålagor faktiskt innebär ett initierande av tvång, hur, frågar man, skulle staten i ett fritt land skaffa fram de pengar som behövs för att finansiera dess rättmätiga tjänster?
I ett fullständigt fritt samhälle skulle beskattningen - eller, för att vara exakt, betalningen för statens tjänster - vara frivillig. Eftersom en stats rättmätiga tjänster - polisen, de väpnade styrkorna, domstolarna - är något som man kan påvisa att de enskilda medborgarna behöver och som direkt påverkar deras intresse, skulle (och bör) medborgarna vara villiga att betala för sådana tjänster, på samma sätt som de betalar för försäkringar."
 
Denna artikel av Ayn Rand publicerades första gången 1964. Översatt av POS.
 

"Det finns många möjliga metoder för frivillig finansiering av staten. Ett statligt lotteri, något som använts i vissa länder i Europa, är en sådan metod. Det finns andra."

Nr 33

Kollektiviserade "rättigheter"

"Precis som en människa kan blunda för verkligheten och handla på varje ögonblicks blinda nyck, men ingenting kan uppnå annat än fortskridande självförstörelse - så kan ett samhälle blunda för verkligheten och inrätta ett system som styrs av dess medlemmars eller dess ledares blinda nycker, av det gäng som i varje givet ögonblick befinner sig i majoritet, av demagogen för dagen, eller av en permanent diktator. Men ett sådant samhälle kan ingenting annat uppnå än den råa styrkans herravälde och ett tillstånd av fortskridande självförstörelse.
Vad subjektivism är inom etiken är kollektivism inom politiken. [...]"
 
"Eftersom endast en enskild människa kan inneha rättigheter, är uttrycket 'individens rättigheter' en pleonasm (som man för klarhetens skull måste använda i dagens intellektuella kaos). Men uttrycket 'kollektivets rättigheter' är en självmotsägelse."
 
"Föreställningen om 'kollektiva rättigheter' (föreställningen att rättigheter tillkommer grupper, inte individer) betyder att 'rättigheter' tillkommer vissa människor men inte andra - att vissa människor har 'rätt' att förfoga över andra hur de än behagar - och att kriteriet på denna privilegierade ställning består i numerisk överlägsenhet.
Ingenting kan någonsin rättfärdiga eller validera en sådan lära - och ingen har någonsin gjort det."
 
Denna uppsats av Ayn Rand publicerades första gången 1963. Översatt av POS.
 

"När 'makt' ställs mot 'rätt' kan begreppet 'makt' bara ha en innebörd: den råa fysiska styrkans makt - vilken i själva verket inte är någon 'makt' utan det hopplösaste tillstånd av vanmakt; den är blott och bart 'makten' att förstöra; den är 'makten' hos en hord panikslagna djur som löper amok."

Nr 34

Gammal och ny vänster

"Det är inte möjligt att korsfararna mot 'miljöföroreningar' - d.v.s. mot tekniken - är okunniga om människans villkor i en okuvad natur. Det verkar omöjligt att de, om de vet det, skulle förespråka dess återkomst. Men ändå hör vi det ur deras egen mun.
 
Det som gör det möjligt för människor att fälla offentliga uttalanden som skulle få folk att sky dem som om de vore spetälska, om de bara trodde på dem, är det faktum att ingen tror på det. De flesta har blivit betingade att betrakta vida generaliseringar, abstrakta idéer, grundläggande principer och logiska konsekvenser som maktlösa, ovidkommande, ogiltiga eller obefintliga. 'Äsch, de menar det inte', är den allmänna attityden till teknikfienderna, 'de vill inte gå så långt. De vill bara rensa upp smogen och kloakvattnet.' Men Hitler tillkännagav också sina abstrakta principer och mål i förväg och framkallade en liknande reaktion hos sin tids pragmatiker. Sovjet har öppet predikat världserövring i femtio år och har lagt under sig en tredjedel av jordens befolkning - och ändå finns det fortfarande de som tror att de inte menar det."
 
Denna uppsats av Ayn Rand publicerades ursprungligen 1971. Översatt av POS.
 

"Den gamla sortens marxister brukade hävda att en enda modern fabrik kunde tillverka tillräckligt många skor för att tillgodose världens hela befolkning, och att ingenting utom kapitalismen hindrade det. När de upptäckte verkliga fakta, förklarade de att det är bättre att gå barfota än att bära skor.
Mer än så var det alltså inte med deras omsorg om de fattiga och om att förbättra människans liv här på jorden."

Nr 35

Den enklaste sak i världen

I denna novell upplever karaktären Henry Dorn panikkänslor inför att ta sig samman och skriva en bok. Ska han skriva en bra bok som recencenter kommer att såga eller ska han skriva en usel bok som de kommer att gilla?
 
Rand skrev novellen 1940. Den publicerades först 1967. Översatt av Inger Dreifaldt.
 

"Hur ska jag kunna skriva någonting om jag vet att det inte är intressant?"

Nr 36

För den nye intellektuelle

Volymen på detta nummer är 44 sidor, vilket är lika omfattande som för O$ nummer 2. Essän skrevs som en introducerande titelessä för boken For the New Intellectual som publicerades 1961. Översatt av POS.
 
"På detta sätt knyter Attila och Häxdoktorn förbund och delar upp sina respektive domäner. Attila styr människornas fysiska tillvaros rike - Häxdoktorn styr människornas medvetandes rike. Attila samlar människor till härar - Häxdoktorn ställer upp målen för härarna. Attila erövrar imperier - Häxdoktorn skriver lagar för dem. Attila roffar och plundrar - Häxdoktorn manar offren att skrida utöver sin själviska omsorg om materiell egendom. Attila anställer blodbad - Häxdoktorn förkunnar för de överlevande att hemsökelserna är ett straff för deras synder. Attila styr med hjälp av fruktan, genom att hålla människan under ett ständigt hot om förstörelse - Häxdoktorn styr med hjälp av skuld, genom att hålla människorna övertygade om sin medfödda lastbarhet, vanmakt och obetydlighet. Attila förvandlar människornas liv på jorden till ett levande helvete - Häxdoktorn talar om för dem att det inte skulle kunna vara något annat."
 

Usla filosofier genomsyras av falska alternativ som påstås ömsesidigt utesluta varandra, som till exempel den övergripande dikotomin mellan kropp och själ.

Nr 37

Till Urkällans läsare

Ayn Rands genombrottsroman publicerades 1943. Därefter översköljdes hon av läsarbrev. Denna uppsats skrev hon 1945 som ett svar på återkommande frågor i dem. Översatt av POS.
 
"Det uttalande som är nyckeln till själva grundtanken i Urkällan finns i Roarks tal: 'Jag ville komma hit och säga att jag är en människa som inte finns till för andras skull. Det måste sägas. Världen håller på att gå under i en orgie av självuppoffring.' Hela den övriga boken är en demonstration av hur egoismens och altruismens principer gestaltar sig hos människor och i händelserna i deras liv."
 

Gary Cooper hade huvudrollen i filmversionen från 1949.

Aspekter på O$ kan diskuteras i facebookgrupperna:

Filosofiskt forum och Politisk debatt