Om en kapitalist tar ut högre priser än sina konkurrenter skälls hon ut för att ta ut "monopolpriser". Om en kapitalist tar ut lägre priser än sina konkurrenter skälls hon ut för att utöva "illojal konkurrens". Om en kapitalist tar ut samma priser som sina konkurrenter skälls hon ut för "kartellbildning".
 
Om en kapitalist investerar pengar i en chokladfabrik skälls hon ut för att slösa pengar på sådant som folk inte behöver. Om en kapitalist investerar pengar i en läkemedelsfabrik skälls hon ut för att tjäna pengar på sådant som folk behöver.
 

Det är inte bara kommunisterna i Ung Vänster som hatar kapitalister. Många svenskar hatar rika och företagare.

 
Om en kapitalists företag går dåligt skälls kapitalisten ut för att hon äventyrar sysselsättningen genom att inte göra en vinst. Om en kapitalists företag går bra skälls hon ut för att hon "suger ut" arbetarna genom att göra en vinst.
 
(Exemplen på kapitalisthat ovan har jag hämtat från filosofen Ayn Rand.)

Snacka om diskriminering. Ingen samhällsgrupp är så hatad, förtalad och förolämpad som kapitalisterna/företagarna/direktörerna. Varför förföljs kapitalisterna?
 
Det beror inte på det blotta faktum att de tjänar mycket pengar. Deras förföljare bland de breda folklagren blir ju inte upprörda när någon snubbe blir miljonär genom att kamma hem högsta vinsten på ett lotteri!
 
Beror då förföljelsen på att
förföljarna vill hjälpa de svaga?
 
- Nej, även de svaga skadas ju när de starka förföljs och förtrycks. Även de trögaste medelsvenssons kan ju räkna ut att välfärden minskar för alla närhelst fördelningspolitiken skapar en brist på duktiga kapitalister, företagare och direktörer. Sanningen är att enligt den gängse fördelningspolitiken är det ett självändamål att de rika ska belastas med konfiskatoriska skatter.
 
- Nej, det ligger helt enkelt till så att förföljelsen av kapitalisterna orsakas av ren ondska. Den orsakas närmare bestämt av ett fenomen som Ayn Rand kallade "hatet mot det goda därför att det är det goda". De skurkar till medelsvenssons som förföljer kapitalisterna gör det just på grund av att de vet att kapitalisterna faktiskt förtjänar sina stora förmögenheter.

En lotterivinnares förmögenhet sticker ju inte en medelsvensson i ögat. Lotterivinsten är ingalunda ett tecken på att vinnaren ifråga har varit duktig. Hon har ju endast haft ren och skär tur. Men en kapitalists stora förmögenhet utgör ju belägg för att innehavaren är mera produktiv än medlemmarna av de breda folklagren. Alla vet egentligen att det inte är en enkel sak att bygga upp och/eller leda ett lönsamt storföretag.
 
Den medelsvensson som har underlåtit att göra något med sitt liv känner sig därför besvärad av åsynen av kapitalistens rikedomar. Kapitalistens rikedom påminner nämligen medelsvensson om att hon faktiskt kunde ha gjort mera av sitt eget liv. Hon drabbas därför av skuldkänslor och utvecklar avundsjuka, vilket innebär att hon börjar "hata det goda".

Närhelst en sådan hatare ser en framgång som beror på någon annan människas dygder känner hataren starka skuldkänslor. För att lindra sina skuldkänslor låtsas hataren för sig själv att den andres framgång på något sätt var orättvis. Och för att "bevisa" detta för sig själv försöker hataren sedan skada den framgångsrike.
 
Genom att utplundra goda människors förmögenheter känner hataren att hon därmed upphäver deras dygder. Genom att beröva dem frukterna av sina dygder får hataren en känsla av att dygderna själva utplånas. Hataren känner att om ingen annan fick vara rikare än henne själv, då skulle ingen annan vara bättre än henne själv heller.
 
Hataren vill inte själv "vinna" kapitalistens förmögenhet. Hon vill bara att kapitalisten ska förlora den.

Detta vämjeliga förhållande är den psykologiska delen av förklaringen till att somliga svenskar fortsätter att krama socialismen, trots att Sovjetunionen har fallit och trots att massmorden i socialistländer som Kina och Kambodja har blivit allmänt kända.
 
Men ond psykologi räcker inte till som förklaring till att kapitalisterna förföljs. Frågan är ju hur sådana ynkliga varelser som hatarna kunde lyckas med att förfölja de starka? Vad kan hatarnas hemliga supervapen vara?

Vapnet ifråga är egentligen inte hemligt. Vapnet är istället en moralisk princip som samtliga vuxna svenskar känner till. Och som nästintill alla tar för att vara en självklar sanning. Principen är moralläran altruismen. Denna moraliska princip avväpnar kapitalisterna och släpper loss hatarna.
 
Enligt altruismen är självuppoffring för andra det moraliska idealet. Och likaså är enligt altruismen den allra sämsta sortens människa den som tänker på sig själv. "Att göra en uppoffring betyder att ge upp ett större värde för ett mindre värde eller för inget värde". (Ayn Rand i The Virtue of Selfishness.)
 
Enligt altruismen ska man alltså ge upp det som är värdefullt istället för att slå vakt om det. Enligt altruismen ska man sträva efter att alltid göra förluster och aldrig vinster.
 
Enligt denna etik är det kapitalisterna som är skurkarna – eftersom de ju eftersträvar vinster istället för förluster. Medan hatarna samtidigt framstår som moraliskt högstående – eftersom de ju bara orsakar såväl andra människor som sig själva förluster.

Så länge som kapitalisten själv accepterar den altruistiska moralläran kommer hon per nödvändighet att dras med skuldkänslor. Närhelst hatarna angriper henne verbalt kommer hon endast att kunna försvara sig själv med lama argument som att hon inte alls är ute efter att göra egna vinster utan blott och bart vill "tjäna det allmännas bästa". Men sanningen är att endast moraliska argument biter. Om hatarna säger självsäkert: "Socialismen innebär frihet och rättvisa för alla". Och kapitalisten då svarar: "Men marknadsekonomin innebär mera tillväxt". Då kommer socialismen att segra – alldeles oavsett hur många massgravar som hittades i Kambodja och f.d. Sovjetunionen.
 
Var finns då de moraliska argumenten för kapitalismen? Inte hos Moderaterna. Ulf Kristersson, Fredrik Reinfeldt och de andra vågar inte ens ta ordet "kapitalismen" i sin mun. Inte heller näringslivets egna organisationer vågar försvara kapitalismen med moraliska argument. Timbro, SAF, Svenska Dagbladet och resten kör mest bara med fega, menlösa, pragmatiska argument av "Public Choice"-skolans typ. "Största möjliga välfärd åt flesta möjliga människor", typ.

Inte heller nyliberalerna försvarar kapitalismen. När man synar dem i sömmarna upptäcker man att de förespråkar subjektivismen och anarkin istället. Deras "frihets"-ideal är att alla ska få göra vad f*n de känner för att göra. Det är därför som nyliberalernas politiska aktiviteter under deras aktiva tid under 1990-talet bestod av sådant trams som att driva en svartkrog och sälja sprit ute på Drottninggatan i centrala Stockholm.

Nej, det finns blott och bart en rörelse som kämpar för kapitalismen och gör det med moraliska argument. Det är den objektivistiska filosofirörelsen. Objektivismen drar sig inte för att deklarera att laissez-faire kapitalismen är rättvis. Objektivismen tar tjuren vid hornen och deklarerar att kapitalisterna har en rätt till sina vinster därför att de i de flesta fall faktiskt är mer produktiva än arbetarna. Och objektivismen förklarar sådana saker som varför moralläran altruismen är ond – och vad en rationell morallära istället består av.
 
Alla som vill försvara kapitalisterna och kapitalismen borde ta reda på vad det är för idéer som objektivismen står för. De borde sedan göra allt de kan för att sprida kännedom om dessa idéer. Skaffa och läs därför Ayn Rands böcker!
 
Men; ska man verkligen lägga ner tid på filosofi? Läsaren kanske tänker; skämtar du?

"Det rådande tillståndet i världen är inte ett bevis på filosofins vanmakt utan är ett bevis på filosofins makt. Det är filosofin som bragt människorna till detta tillstånd – och det är endast filosofin som kan leda dem ur det." (Ayn Rand i essän "För den nye intellektuelle", översättning av Per-Olof Samuelsson.)
 
Objektivismen är än så länge tämligen okänd i Sverige. Det är av just det skälet som kapitalismens ställning i Sverige fortfarande är så svag. Låt oss tillsammans ändra på det!

Denna artikel kan t.ex. diskuteras i facebookgrupperna:

Filosofiskt forum och Politisk debatt

(Enbart medlemmar får posta inlägg i gruppen Filosofiskt forum, men gruppen Politisk debatt är öppen för alla.)