Av Svante Nevéus, 1 september 2022
Frågan om Sveriges statsskick —
monarki eller republik?
Vilken bild av Sverige ger vårt statsskick? Frågan om statsskicket är kanske inte någonting
vi alla tänker på dagligen; att Sverige tillhör den minoritet av länder i världen där monarkin
finns kvar än idag på 2020-talet och inte bara i historieböckerna.
Vår vana att ställa oss snällt i kö
är ett kulturellt vedertaget sätt
som de flesta av oss respekterar.
Vi tänker oss ofta att vårt Sverige ska vara rättvist - att lagen ska vara lika för alla.
Våra politiker granskas kritiskt. Medierna bevakar allt de gör och säger. Man ska göra sig förtjänt av
sin position. Man ska arbeta hårt och betala skatt. Du-reformen är etablerad. De flesta av oss tänker
hänsynsfullt även på en så vardaglig sak som att man inte ska gå före i kön.
Det högsta ämbetet ärvs
Hur är det då med monarkin? Det högsta ämbetet i staten Sverige ärvs inom en och samma familj.
Strider monarkin
mot barnkonventionen?
Statschefen måste vara kristen, kan inte åtalas för sina gärningar, får inte gifta sig utan lov och
sitter på livstid.
Den förstfödde avkomman till innehavaren av ämbetet får alltså inte välja livsbana; frågan är hur
det rimmar med barnkonventionen?
Vi har höga krav på våra politiker, men monarkens förstfödde är bestämd att bli nästa statschef
utan att behöva göra någonting. Vår folkvalda riksdag öppnas av en statschef som ärvt sin position.
Monarki = bristande demokrati
Det sägs att flera av de mest demokratiska staterna i världen är monarkier.
Det kan säkert stämma, men dessa stater är inte demokratiska i just sättet hur statschefen tillsätts.
Dessa stater är demokratiska trots bristen i hur statschefen tillsätts. De hade varit mindre demokratiska
om monarkerna hade haft större makt. En demokrati kan vara demokratisk på flera sätt men likväl ha brister
på andra områden.
Offentlig cirkus
Medlemmarna i familjen Bernadotte lider ingen ekonomisk eller materiell nöd, men de
lever som i en offentlig cirkus, som barn föds in i, de lever i en bur om än förgylld. Vanliga kändisar har
ju gjort någonting själva för att bli just kändisar och då riskera att komma i skvallerpressen, men inte
de som föds till att vara en Bernadotte.
Vad är det för bild vi vill ha av Sverige? I Sverige kan inte vem som helst drömma om att bli
statschef; nej det sätter tyvärr jantelagen och statsskicket P för. Vilka andra offentliga ämbeten ska ärvas?
Med monarkin så kan vi inte få berättelser om pojken eller flickan som går den långa intressanta vägen
ända fram till att bli rikets statschef.
En slags politiker
En kung/drottning är en slags politiker, precis som statsministern,
de andra ministrarna, talmannen och riksdagsledamöterna. Det är ju frågan om höga statliga ämbeten.
Monarken är dock utsedd på annat sätt än de som vi vanligen tänker på som politiker.
De vanliga politikerna måste göra någonting för att komma till sin position, samt att dessa kan vi
välja bort eller välja att ha kvar.
Finns det någon anledning att kungafamiljens ekonomi, kostnader och gärningar ska granskas mindre
kritiskt än hur vi granskar motsvarande arvoden, tjänstebostäder och traktamenten för vanliga politiker?
Nej det finns det inte.
Det ska naturligtvis vara lika öppen redovisning och offentlighetsprincipen ska gälla för statschefen
precis som för vanliga politiker.
Alla politiker, utan undantag,
ska tåla granskning. [1]
Genom monarkin så cementerar vi även att våra högsta företrädare lever i
en bubbla under ett liv helt utan sådana erfarenheter som de flesta av oss kan identifiera oss med. Vi bör alla
därför kunna enas om detta: Kungen/drottningen och de andra företrädarna för kungahuset ska kunna granskas vad
gäller ekonomin på minst lika offentligt, kritiskt och transparent sätt som våra vanliga politiker; vänd inte
blad, begär korten på bordet!
Svårtillgänglig information
Det vore fel här att inte nämna två böcker av Thomas Lyrevik: Den kungliga kleptokratin – Makt, manipulation,
berikning. Samt: Den kungliga korruptionen – Kort om svensk kleptokrati. Utgivna 2018 och 2020, bägge på
Bokförlaget Korpen, 671 respektive 102 sidor.
Thomas Lyrevik [2]
De är väl värda att läsa, inte bara för fakta som framkommer i böckerna, utan även för hur svårt det var att få
fram information som borde vara lättillgänglig för svenska folket. Böckerna har inte bemötts med att det skulle vara
fel i dem; utan de har bemötts med tystnad — helt enkelt för att det inte vore bra för monarkin om det böckerna
beskriver blir allmänt känt.
Som i USA?
Ett vanligt mothugg mot att införa republik är, ”Vill ni ha det som i USA?!” Som om det vore det enda
alternativet, eller det värsta. Det finns långt mer än 100 republiker i världen, så det finns många sätt man
kan ha republik på; det ser vi även i Europa. Det troliga är att införandet av republik i Sverige inte på något
drastiskt sätt skulle revolutionera vårt politiska system i övrigt. Helt ärligt så tror jag inte heller att
monarkisterna i Sverige vill ha det som i Saudi-Arabien.
Finlands president väljs för
sex år i taget. Sauli Niinistö
har valts för andra gången,
och kan sitta i maximalt 12 år. [3]
Ett vanligt icke-argument för republik är ofta i stil med: Ja men då kan vi få XX (namn på valfri
politiker just den personen inte gillar) som president. Ja, och?
Tror vi på demokratin så gör vi det oavsett om det kan innebära att de som får förtroendet att företräda oss
inte är just de vi önskat oss. I en demokratisk republik så brukar dessutom presidenter sitta under just en bestämd
mandatperiod innan eventuellt omval. Man kan även bestämma ett maxantal mandatperioder. Det föreslås ju inte att
vi ska avskaffa allmänna val till riksdagen bara för att det efter ett val och regeringsbildning är många som
inte är nöjda.
Inte nödvändigtvis partipolitiker
Det sägs ibland att om vi får republik så blir det en ”politiker” som blir president. Ja men en
statschef är ju per definition en politiker, även om hen ärvt sin position istället för att ha gjort sig förtjänt av den.
Sen är det väl frågan om vad man menar med politiker; ofta menar många just en person som gjort karriär inom partipolitiken
(vad det nu skulle vara för fel med det).
Även en president som tidigare inte hållit på med partipolitik blir politiker när hen blir president. Det är inte
givet att en demokratiskt tillsatt president måste ha klassisk partipolitisk bakgrund. Det finns många presidenter
som innan de blev presidenter inte höll på med partipolitik.
Är Bernadotteättens gener verkligen finare än andra gener?
Monarkisterna måste även svara på varför just de med Bernadottska gener
är bättre än alla andra svenskar att bli statschef över Sverige, samt vad som händer om någon riktigt inkompetent står i tur
för att ärva tronen.
Om någon
som är riktigt inkompetent ärver tronen så kanske monarkisterna säger att denne då kommer att bli avsatt; men just
för att vi har monarki så blir det krångligt. Varför då inte göra så att statschefen utses på ett demokratiskt sätt för
att få tillträda, varför vänta tills vi får en riktig odugling som kung/drottning?
Historien förblir oförändrad
Gillar man gamla kungar och drottningar så finns tusen år av historia kvar i vilket fall som
helst. Samt målningar, statyer m.m. Vi måste inte ändra namnet på vår valuta (Tjeckien har ”koruna” som valuta),
eller namnet på vårt ishockeylandslag. Slotten finns också kvar.
Versailles i Frankrike finns kvar trots att landet inte varit monarki på mer än 150 år. Alla Drottninggator
och Kungsgator kommer likaså att finnas kvar.
Skiss av galgbacken
i Hammarby, 1856. [4]
Det hävdas att monarkin är det enda gemensamma vi har och att vi måste värna våra rötter. Det är mycket som
är gammalt som vi inte längre värnar; förakt för ogifta mödrar, homofobi, abortförbud, preventivmedelsförbud,
dödsstraff, tvång på att tillhöra statskyrkan, att Finland tillhörde Sverige, unionen med Norge. Vi kommer inte
att börja slå ihjäl varandra i oenighet för att vi inte längre har en ärvd monark som statschef. Monarki påminner
om envälde och att man ska ärva sin position, men det är inget vi ska hylla idag.
Vårt sköna Sverige
Turisterna kommer inte till Sverige för att vi har monarki. Den svenska naturen, sommaren, badplatserna,
husmanskosten, midnattssolen, midsommaren, torpen, herrgårdarna, älgarna, fågellivet, myggen och
turistbutikerna kommer att finnas kvar även sen medlemmarna i familjen Bernadotte har blivit vanliga
likställda medborgare.
I dagens republiker är det ovanligt att införande av monarki är någon fråga över huvud taget. Det gäller
även de republiker som tidigare varit monarkier.
Förändring är möjligt
Det sägs att svenska folket är så fäst vid monarkin. Men är det verkligen så? Och även om
det är så, ska vi behålla det bara därför?
Tidigare var ju ”alla” emot ogifta mödrar; det har vi ändrat på. Även gamla ”sanningar” kan omprövas. Vi har i
hela västvärlden under de senaste decennierna omprövat vår inställning till homosexuella (bra!). Samt nu under det
senaste året har det i Sverige skett en stark förskjutning vad gäller synen på NATO. Det kan vi konstatera oavsett
vad vi anser i sakfrågan. Så förändring är visst möjligt.
Ett svenskt presidentval vore vitaliserande oavsett om riksdagen väljer eller om folket utser presidenten
i direkta val. Om man nu är så orolig för kostnaderna så kan ju presidenten väljas av riksdagen. Det är tusen
gånger mer demokratiskt än att ämbetet ärvs inom en och samma blåblodiga familj. Och så kanske man inte heller
har koll på alla extrakostnaderna för monarkin?
För Sverige i tiden, vänd blad, avskaffa monarkin! Ja till republik!
* * *
Denna artikel kan t.ex. diskuteras i facebookgrupperna:
Det går också bra att kommentera artikeln här. Vi kan publicera
din kommentar om den innehåller läsvärda synpunkter. Mejla till admin @
debattsidan.nu [5]
Foto taget av Anna Lyrevik.
CC BY-SA 3.0 pl,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40240339
Mejl till admin @ debattsidan.nu blir sällan lästa, så väntetiden
innan en kommentar publiceras kan bli lång.